Bombs away...

Kommentera
Igår hände det så äntligen. Det var knappast efterlängtat, men likväl oundvikligt. En ung man spränger sin bil och sig själv i luften på grund av religiös fanatism. Tack och lov blev han själv det enda dödsoffret.

Sverige har varit förskonat från denna typ av attacker hittills, vilket säkerligen inte bara har förvånat mig eftersom Sveriges grannländer Norge och Danmark tycks stå under ständiga hot från olika terroristgrupper. Och eftersom religiösa extremister inte tycks ha några glimrande kunskaper i geografi (till exempel brände man schweiziska flaggor i protest mot de danska Muhammed-karikatyrerna) hade det kunnat hända för länge sen.

Frankrikes, Storbritanniens och USA:s säkerhetstjänster räknar med att det i Sverige finns ett hundratal radikala människor av den typ som sprängde sig i Stockholm igår och ytterligare cirka ett tusental som sympatiserar med dådet. Inte heller det är förvånande. Anledningen till att det inte har skett här tidigare beror troligen på två saker.

Dels har extremister traditionellt sett alltid haft en fristad i Sverige på grund av våra skrala polisiära resurser och man vill naturligtvis inte dra på sig mer uppmärksamhet än nödvändigt.

Dels är Sverige ganska ointressant ur ett internationellt perspektiv. Det har dock ändrats en smula sedan vi skickade trupper till Afghanistan och sedan Vilks gjorde sin rondellhund.

Om jag får spekulera fritt så tror jag att den man som utlöste bomben igår var en djupt förvirrad och hjärntvättad ung man. Kanske hade han hjälp från en eller flera liktänkande (även om tänkande kanske inte är deras starkaste sida) men det är också möjligt att han agerade på egen hand. Det är viktigt att komma ihåg att denne man inte är representativ för de muslimer som bor i Sverige, eller någon annanstans heller för den delen. Däremot är alla religioner, utan undantag, en vital grogrund för alla möjliga former av idiotier.

Religionens viktigaste funktion är helt och hållet anti-intellektuell. Pogromerna i Egypten för tusentals år sedan har följts av korståg under medeltiden och terrordåd i våra dagar. Det stora problemet är att fanatikernas röster ekar otroligt högt. Man tenderar att dra alla över en kam och det är då det blir riktigt farligt.

Jag har ingen som helst respekt för trossystem som kräver total lydnad och inskränker mina fri- och rättigheter, men en dag som denna tvingas jag acceptera att det faktiskt finns de som lever sina liv på det sättet och är fullt tillfreds med det. Människor som aldrig skulle drömma om att göra en fluga förnär och är lika chockade som alla andra över vad som hände i Stockholm under gårdagen. Oavsett om de tror på den abrahamitiske guden, Buddha eller Ra.

MEN, jag kommer aldrig att begripa hur en mänsklig varelse, utrustad med samma grundförutsättningar som du och jag, kan känna ett så starkt hat över en teckning eller ett krig på andra sidan jordklotet att han faktiskt försöker ta med sig helt oskyldiga förbipasserare i döden. Det är fruktansvärt och lika beklagligt som tragiskt.

Har vi inte kommit längre i vårt tänkande? Har religionerna vacccinerat sina följare mot vetenskap och sunt förnuft? Jag vet inte. Jag hoppas bara på att det ur all denna förvirring och förskräckelse kommer något gott. Att debatten om religions utrymme i det moderna samhället tas på allvar, att vi öppnar dörrar för samtal om hur vi egentligen vill fortsätta härifrån.

Vad jag definitivt inte hoppas på är att det händer igen eller att extremhögern utnyttjar detta för att vinna mark. Fortsätt att behandla dina medmänniskor med det mått av respekt de förtjänar, oavsett etnicitet eller tro, och gå vidare bara.

Fridens...