Ännu en dag...

Kommentera
Den här dagen har jag Riga utanför fönstret. En gång Sveriges största stad faktiskt. Bara det är ju en smula kuriöst. Det är varmt, lite småklibbigt väder och jag tror inte att jag kommer att ta någon längre promenad i denna forna fosterlandsutpost. Rigas skyline är väl inte direkt imponerande, den får det knappast att vattnas i munnen. Om nu en skyline kan ha den effekten förstås. Jag har ingen aning om hur staden ser ut, men har ändå svårt att tro att jag skulle inspireras till en skiva döpt efter floden som rinner genom den. Lasse Winnerbäck tyckte annorlunda. Hans skiva Daugava är resultatet av precis det. Jag gillar Lasse, det är en skön snubbe, lite hemlig, ganska klok, begåvad och rödhårig. Den spelning som sändes på P3 Live för femton år sedan gav mig nytt hopp om vistraditionens framtid. Å andra sidan raserade han det hoppet några år senare med sina trista popdängor, men ändå. Jag gillar Lasse oavsett.

Bella har stått och snackat med mig i en dryg timme, hon gillar verkligen att prata, men i gengäld är hon också rolig att lyssna på. Hon är vältränad, i det avseendet i alla fall, hur det är med konditionen annars har jag ingen aning om. Jag utgår ifrån att den är bra med tanke på hur rastlös hon är. Hon sjunger i ett band som heter Elder Tree, kolla upp det vet jag. Det skulle stilla mitt samvete eftersom jag faktiskt inte har kommit mig för att göra det själv och skäms lite över det.

Littorin är på alla politikers läppar, den lille gottegrisen. Det syntes på skägget att han var skum, ingen normal människa traskar runt med en amishkrans om han inte har perversioner. Egentligen struntar jag fullkomligt i vad han sysslar med på fritiden så länge han gör det med människor som samtycker. Kanske inte lämpligt om man är minister, men det är ju en fråga om rikets säkerhet och inte om etik och moral. Det jag kan tycka är konstigt är dock att man nu hojtar om ökad koll av politiker i stort. Jag vet inte om det är någon bra idé, det skulle ytterligare distansera dem från oss, politikerna från folket alltså. Jag vill inte att någon välpolerad übermensch ska bestämma över mitt liv och mina tillgångar, lika lite som jag vill att en pedofil ska göra det. Politiker ska representera folket, de ska utgöra något slags tvärsnitt som känner sina väljare. Det är inte rimligt att anklaga någon för någonting som hände i deras ungdom. "Rökte du hasch när du var arton? Skäms! Då kan du inte vara politiker nu när du är fyrtiotre och välutbildad. Usch! Skamfläck!". Nej, det fungerar absolut inte för mig. Alla har skelett i garderoben och den som inga har är dubbelt skum. Däremot verkar det gå utmärkt att som kung och femtioplus hävar ur sig dumheter om "Bruneis fantastiska demokrati" eller Kinas dito. Jaha, det är så det funkar? Om du har en ärvd titel och är totalt vettlös får du sitta kvar, men om du har kämpat dig till en position som minister och struntar i tevelicensen (denna härligt diktatoriska avgift) då är det klippt. Enastående.

Jaja, Daugava kallar. TTYL.
Kategori: Allmänt