Föda för ditt intellekt

Människans jakt efter att realisera myter är enorm, det är ett som är säkert. I mer än tusen år har vissa av oss letat efter platsen där Edens lustgård lär ha legat, på fullt allvar sökt efter den alltså. Visst är det lustigt? Nu säger man sig ha en ganska bra uppfattning om var den ska ha legat. Enligt vissa, mindre seriösa, forskare i alla fall.
Så nu kan ni sluta fundera över denna eviga gåta, nu har vi svaret!

För ungefär tiotusen år sedan såg nämligen Persiska viken inte alls ut som idag. Havsnivån var 150 meter lägre och viken var bara en stor flod. Denna flod delade sig i fyra delar varav två, Eufrat och Tigris, finns kvar idag. De andra två, Pison och Gihon, har tyvärr försvunnit och kan nu uppenbarligen bara ses som fossilerade floder på Landsat-satellitens bilder. Där, i deltat mellan de fyra floderna låg alltså Eden, mitt i en bördig träskmark. Detta var alltså under neolitikum, eller yngre stenåldern som vi säger i dagligt tal.

Vidare menar man att berättelsen om Adam och Eva ska ses som en allegori för människans övergång från jägare till jordbrukare och att själva bruket av jorden gav människan en snarast gudomlig roll och därmed fick sitt straff av Gud. I den aktuella regionen har man faktiskt påträffat rester av odlade fikon som är elvatusen år gamla, vilket borde uppröra de bokstavstroende som hävdar att vår planet är 6-10 000 år gammal. I vanlig ordning påstår de väl att vetenskapen har fel, ett av alla drag som gör religionen (i alla dess former) fruktansvärt framstegsfientlig och kontraproduktiv.

Ormen, som allmänt brukar tolkas som Djävulen, ska ses som de gamla religionernas lömska kamp för överlevnad. I bibeln står det heller aldrig att det skulle vara Satan eller någon av hans inkarnationer. Verkar det snurrigt? Inte? Bra, för det ska det snart bli.

Eden ligger ju som bekant enligt bibeln "österut", ingen vidare vägbeskrivning med tanke på att den gör anspråk på att vara gudomlig kan man tycka, men så kan det gå. Problemet med "österut" är först och främst att vi inte har den blekaste aning om var den som skrev detta befann sig, det kan i princip vara var fan som helst, om ni ursäktar. 

Christopher Columbus var helt övertygad om att han hade funnit Eden i Venezuela år 1498 och säga vad man vill om Columbus, men någon vän av geografi var han uppenbarligen aldrig. Han kan förvisso ha haft rätt, men med tanke på hur extremt sällan han ens visste var han var så verkar det knappast sannolikt. Han närde även vissa tankar om att Eden kanske rentav låg vid Kinas gräns. Kinas gräns till vad är mer oklart.

Det blev inte mindre förvirrat när Ponce de Leon (som var god vän med Columbus) plötsligt skiftade intresse och började söka efter ungdomens källa istället. Hur det gick? Tja, efter ett tag så dog han, föga förvånande utan att ha hittat källan.

Nåväl, detta Eden vid de fyra flodernas delta ska ha översvämmats när de sista isarna smälte för cirka niotusen år sedan och eftersom landskapet var ganska låglänt, men även kuperat, så vällde havet in som en störtflod och de människor (tydligen fler än två) som bodde där fick fly i panik. 

Sedan dess är alltså paradiset på jorden begravt under tunga vattenmassor och alla spår som bortspolade. Men det tycks inte påverka ivern hos dem som vet hur det ligger till med den saken. Anledningen till deras entusiasm är naturligtvis det sumeriska Gilgamesheposet, berättelsen om hur kung Gilgamesh av Uruk bland annat söker upp Utanapishtim, en av de överlevande av Den Stora Översvämningen. Att Gilgamesheposet, som sägs vara skrivet cirka 2000 f.kr., nämner en stor översvämning tar man som en garanti för att berättelsen är sann, att Platon sedan skriver om Atlantis gör det hela ännu mer trovärdigt. Tydligen. Jag vet inte riktigt hur det fungerar, men så är det i alla fall.

De bibliska texterna om Syndafloden härrör från 1000-talet f.kr. och är således yngre än Gilgamesheposet. För mig, och många andra, tyder det på plagiarisering, men om en troende skulle påstå något sådant skulle det i praktiken innebära att han eller hon i fråga om Noa snarare är sumer än kristen. Kul va? Kalla en kristen för sumer och se vad de säger, kan bli ett intressant antropologiskt experiment om inte annat.

Det roligaste i historien om Adam och Eva är tveklöst hans (Guds alltså) första, lite mindre lyckade, försök att skapa en kvinna åt Adam. I bibeln finns inga vidare skildringar om henne, i mytologin refereras hon däremot ofta till som Lilith och sägs ha blivit någon slags demon för att hon inte fick ligga överst när Adam och hon älskade. Som demon flög hon runt på nätterna och mjölkade män på sperma och dräpte småbarn. En och annan språkforskare menar att man kan spåra henne i det engelska ordet "Lullaby", från det hebreiska uttrycket "Lilith-Abi" som betyder ungefär "Lilith, håll dig borta". Det, är däremot väldigt fascinerande för en gammal etymologifantast som jag.

När det gäller Eden så är jag minst sagt skeptisk. Jag ser inte Gilgamesheposet som något annat än ytterligare ett bevis för att bibeln bara består av andra religioners tankar och myter. Den är ett plagiat från början till slut och ibland kan man hitta personer och händelser i Gamla Testamentet som plagiariseras i Nya Testamentet, plagiat inom sina egna ramar till och med. Och detta tror folk på, haha, det är för tragiskt.

Om nu Eden verkligen har funnits som en geografisk plats så hade människorna där absolut inget skriftspråk så berättelsen om översvämningen måste föras vidare genom muntlig tradition. Med tanke på hur otroligt mycket språket borde ha förändrats från stenålder till bronsålder och under dessa fyratusen år så borde berättelsen rimligen dö bort fullkomligt. Hur ofta hör man en muntlig historia, som inte finns nedtecknad någonstans, som har mer än fyra millennier på nacken? Sällan, är väl det ord som stämmer bäst. Eller vad vet jag, ni kanske utbyter släkthistorier som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden vid middagsbordet? Att det bara skulle ha bott en familj där får väl också kallas en smula löjeväckande.

Jag vill påpeka att jag inte betvivlar de geologiska och oceanografiska fakta som har satt igång dessa spekulationer. Varför man blandar in bibeln är däremot en gåta av storslagna mått...


           Gilgamesh i egen hög person