Reinfeldt rusar, tiden går

En kommentar
Idag sprang jag på Fredrik Reinfeldt på jobbet, eller rättare sagt, hans SÄPO-vakter sprang på mig. De var artiga nog och ursäktade sig för den halvt om halvt inträffade kollisionen. Jag hade hoppats att Frippe själv skulle säga några ord så att vi kunde inleda ett samtal om lite heta ämnen, men han hade ack så bråttom och försvann innan jag hade hunnit hojta "A-kassa" ens. Hans ex-fru var också med tydligen, men henne såg jag inte till. Det är roligt det där med Reinfeldts regering, den är ju så fasligt dynamisk. Folk försvinner, nya rycker in, en skandal här och en "uppsägning" där. Den senaste i raden blev som bekant Sofia Arkelsten, oklart varför, men hon visade väl inte precis prov på någon högre bildning när hon påstod att Moderaterna historisk sett hade kämpat för såväl kvinnlig som allmän rösträtt. Sanningen var, som så ofta förr, den omvända. Dessutom gör otaliga rykten gällande att Arkelsten har en pågående och långvarig affär med självaste statsministern och då blir det förstås ohållbart att fortsätta arbeta i partiets frontlinje, det blir tveklöst en fråga om jäv. Därför blev jag inte förvånad över att hon klev åt sidan, frågan är bara när sanningen uppdagas, för att ryktena talar sant är jag helt övertygad om. Med det sagt så vill jag infoga en pytteliten passus: jag bryr mig inte ett skvatt om eventuella affärer, det är bara lustigt hur många ministrar och sekreterare som tycks lämna denna och den förra regeringen.

Sist jag såg Reinfeldt var för övrigt på Lilla Torg i Malmö för halvannat år sedan. Då var även oljeskurken Bildt närvarande och det var något EU-val som skulle haussas. Hm. Jag börjar märka att tonen i det jag skriver kan få mig att framstå som någon typ av vänsterradikal, men så okomplicerat är inte fallet. Min politiska orientering är rasande förvirrad. Samtidigt som jag inser att det vore en önskvärd utopi att allla delade lika på alla rikedomar och allt det där så vill jag högst ogärna dela med mig av mitt Monte Cristo-snus, mina Marlboro eller min Jameson. Så är det bara. Å andra sidan så tänker jag i mesta möjliga mån lära min dotter att dela med sig, men det handlar naturligtvis endast om sunt förnuft och det föregående om preferenser.

I morse drabbades jag av en fruktansvärd längtan efter att min dotter ska växa upp och börja fråga mig en massa saker om musik, film och litteratur. Vilka filmer som är mina favoriter, vilka skivor som har betytt mest och hur det var när den och den författaren fick Nobelpriset. Så jag tillbringade närmare två timmar med att fantisera ihop olika konversationer vi kunde ha i framtiden och jag listade för mitt inre de skivor som kanske inte har betytt mest för mig men som jag ändå har lyssnat mer än, säg, hundra gånger på. När jag hade fnulat på det en bra stund så slog det mig att hon kanske inte alls kommer att vara intresserad. Vem vet? Det kan faktiskt bli så fasligt att hon bara lyssnar på blipblop-musik och läser Vänt i häcken.

Det hade inte gjort något förstås, jag hade älskat henne ändå och så inser jag i samma ögonblick som jag skriver detta att det inte finns något manligare beteende än att lista olika saker. Ända sedan barnsben har jag och alla mina kamrater av manligt kön varit besatta av att spalta upp och lista våra erfarenheter på alla möjliga plan. "Världens bästa hårdrocksband", "Snyggaste tjejerna", "Bästa krigsfilmerna" och liknande kategorier var det förr. Nu är vi medlemmar i Filmtipset.se, Skivsamlingen.se och en hel radda andra, hyperanala, samlingssidor. Ingen av mina tjejkompisar eller flickvänner har någonsin presenterat en enda lista för mig. Nåja, kanske någon av dem har listat vad som är fel på mig, men det är en helt annan historia.

Så utan vidare omsvep kommer här ett urval av några plattor som har gått varma hemma hos mig de senaste 30 åren. Nej, jag bara skojar, det blir ingen satans lista. Jag ska frånhålla mig dylika frosserier och därmed basta. Det sparar jag till sena nätter i goda vänners lag när jag och D sitter och lyssnar på flum mitt i natten eller när jag och NPW inom en snar framtid förhoppningsvis sitter och blir nostalgiska till någon gammal pudelplatta. Då är det dags att djupdyka, men här vill jag gärna hålla mig ovanför ytan. För den oinvigde blir det på tok för trassligt och insnöat.

Hursomhelst.

Fridens...
Kategori: Allmänt
 
1 Max:

skriven

Kan dessvärre säga att Arkelsten och Frippe varken har eller haft en intim relation. Snarare ett allt försämrat förtoende från F:s sida. Däremot har Frippe en relation med en annan kvinna i regeringen. Hon kommer avgå snart. Kom ihåg vem som berättade först.